Familjecentrum på Trollhättan Stad

torsdag 5 april 2012

Varför firar vi påsk och varför äter vi så mycket godis?




Kommer du ihåg varför vi firar påsk, vad är religion och vad är folktro? Varför äter vi så mycket godis under påsken? Firar vi påsk annorlunda nu mot när vi var barn och vad kommer det bli av påskfirandet i framtiden? Detta ska vi försöka reda ut. Som förälder behöver vi vara pålästa inför barnens alla frågor och då kan detta fungera som en lathund.

Nu när det är påsk är det dags för att planera för en helg med mycket mat och sötsaker. Släkten kanske träffas och barnen ska kläs ut till påskkärringar och påskgubbar samt dela ut påskbrev. Men precis som många andra traditioner vi har tar stormarknader och köpcentrum stor plats i hur vi ska fira påsken.



Det säljs mycket godis i Sverige kring påsk, Svenskarna beräknades påsken 2010 äta 6000 ton godis!!
Varför äter vi så mycket godis just under påsk och varför säljer affärerna mer mat under påsk än under juhelgen?? 


Den religösa påsken


Påsken är den viktigaste högtiden under det kristna kyrkoåret. Den är kopplad till den judiska påsken. Högtidens svenska namn kommer också från dess hebreiska namn "פֶּסַח" (pesach), vilket betyder "passera" eller "gå förbi" och tydligast pekar på den judiska innebörden av högtiden.

Inom kristendomen firas påsken till minne av Jesu lidande, död och uppståndelse, samt till de tal han höll. Det var under den judiska Pesach-högtiden som Jesus från Nasaret red in i Jerusalem.
Den så kallade stilla veckan föregår påsken vilken börjar med palmsöndagen, med dymmelonsdagen, skärtorsdagen och långfredagen som hållpunkter, och slutar med påskafton.

Påskveckan börjar med påskdagen. De motsvarar Jesus sista dagar från hans intåg i Jersusalem till och med hans död på korset och uppståndelsen.


Palmsöndagen - Intåget i Jerusalem
Skärtorsdagen – Den sista måltiden (nattvarden)
Långfredagen – Jesu korsfästelse

Påskafton- På påskafton firar vi påsk, men det är egentligen inte förrän vid midnatt som påsken börjar – genom Kristi uppståndelse från de döda på påskdagen. I Sverige börjar vi vanligtvis firandet aftonen före högtidsdagen, precis
som vid julafton och pingstafton.
Påskdagen – Jesu uppståndelse


Den judiska Påsken.


När judarna efter fångenskapen hos Farao äntligen blev fria skedde det genom att Jahve, judarnas gud, hemsökte egyptierna med flera olyckor. En åtgärd var att döda alla förstfödda gossebarn i Egypten. Men för att detta inte skulle drabba de judiska gossebarnen samtidigt uppmanade Jahve dem att offra lamm och bestryka sina dörrar med blodet. Då kunde mordängeln se var de bodde och gå förbi, skona = pasach dem. Därav kommer den judiska påskfesten, till minne av israeliternas uttåg ur Egypten.

Vill du läsa mer om det religösa påsken kan du  gå in på wikipedia eller Nordiska museet


Folktrons påsk

Påsk i Sverige firas sedan 1844 efter den gregorianska kalenderns regler. Fram till 1969 präglades långfredag av att de flesta affärer och offentliga nöjen hade stängt till minne av Jesu korsfästelse.

Vi som jobbar på Familjecentrum kommer starkt i håg Långfredagen som årets tråkigaste och långsammaste dag. Själv trodde jag att det hette Långfredag bara för den var så långtråkig och låååång! Allt var stängt, det var bara tråkiga tv program på de stackars två Tv kanaler jag hade på 70-talet och så väntade man på Påskafton då det roliga hände.

 

Påskkärringar 

Påskkärring är enligt gammal svensk folktro en häxa som enligt tradition flyger på kvast till Blåkulla på skärtorsdagen eller natten mellan dymmelonsdagen och skärtorsdagen för att sedan återvända på påskdagen.

Det är osäkert när påsktraditionen att barn klär ut sig till påskkärringar tog sin början i Sverige, men seden var spridd i västsvenska städer vid mitten av 1800-talet. Därför är de första påskkärringarna förmodligen från början av 1800-talet eller tidigare. Tillsammans går barnen runt bland bostadshusen i kvarteret, ringer på, önskar glad påsk och överlämnar små tecknade påskbrev som de själva ritat. Som tack bjuds de vanligen på godis, småpengar eller någon annan liten gåva. I Västsverige är påskafton den vanligaste dagen att gå påskkärring, medan det i övriga landet snarare är skärtorsdag.

 Påskris 

Påskris är vanligen från björk, som ofta tas in i hemmen och pyntas till påsk, ungefär som en påskens motsvarighet till julgran. Påskriset kopplas till Jesu intåg i Jerusalem, och de palmblad som ströddes framför honom på marken.
Det var först under 1930-talet som det blev vanligt att pynta påskris i hela Sverige.

Påskmat  

Det som var vanligast förr i världen på Påskbordet var ägg och kött, eftersom man inte åte det under fasteperioden. I dag har fiskrätter som sill, böckling, Janssons frestelse och lax blivit det vi äter mest under påsk. Under 1900 talet blev lammkött allt vanligare. I den judiska traditionen har påskalammet stor symbolisk innebörd genom ursprunget i uttåget ur Egypten. Genom att bestryka sina dörrar med blodet från ett nyslaktat lamm undkom man dödsängeln och kunde återvända till sitt land.

Påskmat varierar mellan olika regioner och landskap i Sverige men innehåller ofta ägg, lamm och laxrätter i olika tillagningar.
I Finland finns en påskrätt som kallas memma, detta är en efterrätt som i huvudsak är gjord på rågmjöl, rågmalt och sirap. Denna äts oftast med strösocker och kaffegrädde.

Påskmaten omfattar inte bara påskaftonens påskbord utan även de lokala traditioner som utvecklats för de övriga påskdagarna.

 

Påsk ägg

Påskägget är en symbol för fruktbarheten och återuppståndelsen.
Att vi äter ägg på påsken  hänger ihop med att förr i tiden lade inte hönsen ägg på vintern. De började äggproduceringen igen på våren, ungefär vid fastan. Eftersom man inte åt ägg under fastan  blev det ett större lager av ägg, därför hade man detta på matbordet under påskfirandet.

Att måla ägg är en gammal kristen tradition. Ägg målas i stora delar av västvärlden. Det var vanligt att man gav bort ägg som ibland var dekorerade eller hade små inskripter. Traditionen att ge bort ägg lever kvar genom våra godisägg som då ibland göms och barnen får leta efter dem i tron om att påskharen gömt påskäggen. Att det är påskharen som gömmer äggen är en myt från 1600-talets Tyskland.


Påskbrasa

Påskbrasatänds oftast på påskaftonskvällen. Påskeldarna är kända i Sverige sedan åtminstone andra hälften av 1700-talet (det tidigaste belägget är från 1768 i Västergötland) och har kommit till Sverige från Holland via holländska köpmän till Göteborg . Därifrån tros seden att tända eldar spridits över västra Sverige.
Den vanligaste motiveringen till påskeldarna varit att man velat skrämma bort påskkärringar som var på väg från eller till Blåkulla.

 

Påskbrev

Är traditionen att skicka eller dela ut påskbrev är på väg att försvinna? Vi upplever att det är inte lika många barn som ringer på våra dörrar längre. Barnen målade påskbrev och skickade till varandra, eller gav bort vid dörrar hos grannar och vänner på skärtorsdagen eller på påskafton utklädda till påskkärringar. Helst skulle de delas ut utan att mottagaren såg vem som lämnade dem. Traditionen med påkbrev tror man började på 1800-talet.
I Nordiska museets arkiv finns berättelser om hur det kunde gå till.

Här kan du läsa mer om påskbrev

Påsklekar


Äggpickning

Detta kan med fördel göras som en turnering. Alla deltagare tävlar med vars ett hårdkokt ägg. Man ställer sig två och två framför varandra med sitt ägg i handen. På signal ska alla par "krocka" sina ägg mot varandra. De vars ägg är helt efter krocken går vidare i turneringen och får möta en ny motståndare. Den som har sitt ägg helt kvar efter finalen blir dagens påskdrottning eller kung.

Äggkampen

Deltagarna delas upp i par två och två. Varje par får vars ett ägg som de ska kasta mellan varandra. För varje kast som lyckas flyttar de längre ifrån varandra. Det par som klarar längs avstånd utan att ägget går sönder vinner! Kletvarning utfärdas så akta kläderna.

Äggrullning

Här gäller det att få sitt ägg att rulla längst. Stillastående från en startlinje ska ägget rullas iväg, antingen längs plan mark eller från en planka. Viktigt är att ägget har kontakt med marken hela vägen när det rullar och inte kastas iväg, det är ju fusk!

Tipp med påsk tema

Tag ett papper och rita upp ett rutmönster. Lägg ett påskägg eller annat påskgodis i varje ruta. Om du villha godis fritt kan du kanske använda små söta påskkycklingar.

En person väner sig om och blundar, medans en annnan person pekar ut den ruta han/hon tänker på. Personen som blundat får nu gissa vilket påskägg som är rätt genom att äta upp påskäggen till han/hon kommer på rätt ruta då de andra deltagrna ropar Tipp!!!


Och varför äter vi så mycket godis i påsk???? Ja det har jag inte fått något svar på. Det måste vara skicklig marknadsföring av godistillverkarna i många år eller vad tror ni??






Inga kommentarer:

Skicka en kommentar